lördag 8 augusti 2009

Vi framstår i väljarnas ögon som en samling hyggliga prickar, men som saknar en politik och en vision

-det här är en redigerad text från en tidigare blogg -
Synovate presenterar en intressant rapport om vad människor tycker om de olika partiernas hållningar och vad de anser kännetecknar dem. Mätningarna har gjorts under hela 2000-talet så man kan både utläsa nuläget och utvecklingstendensen.

De utfrågade har fått ge sina synpunkter på en blandning av positiva och negativa värden: Lyssnar på vanligt folk, Står på de svagas sida, Regeringsduglighet, Förstår verkligheten för vanligt folk, Har en politik som fungerar i verkligheten, Framtidsinriktade, Vacklar hit och dit, Fast i det förgångna, Man vet vad partiet vill, Är öppna för nya idéer, Har en politik som bygger på önsketänkande, Bakåtsträvande, Står på de välbärgades sida, Vill ha stora samhällsförändringar.

Synovate sammanfattar undersökningen med att karaktärisera (s) som :”Kännetecknas av trygghet, att lyssna på vanligt folk, står på de svagas sida, regeringsduglighet, att man förstår verkligheten för vanligt folk och vet hur man sköter Sverige.”, vilket ju gör en glad. Men så … alltid detta men, säg den glädje som varar, tittar man närmare på siffrorna så känns det inte lika bra längre.

Alla de positiva värden som vi får är i snabbt avtagande. Sedan de var på topp 2007 så sjunker de snabbt. Förtroendet för att (s) står för trygghet, förstår verkligheten för vanligt folk, regeringsduglighet, har en politik som fungerar i verkligheten, lyssnar på sina väljare minskar drastiskt. Åsikten att (s) vacklar hit och dit, sitter fast i det förgångna, har en politik som bygger på önsketänkande och saknar handlingskraft ökar i opinionen. Det är kort sagt en förtroendekris för partiet, som också sammanfaller med att våra opinionssiffror är stabilt förankrade på en historiskt låg nivå, kring 30%-strecket. Detta är siffror som borde få varje sosse att ringa i alarmklockan.

Socialdemokraterna står idag inför stora utmaningar. Vi framstår i väljarnas ögon som en samling hyggliga prickar, men som saknar en politik och en vision om framtiden. Hur ska vi lyckas med att formulera ett politiskt program som tar sikte på framtiden, utan att förlora vår värdegrund? Vilka heliga kor måste vi slakta utan att kasta ut alla barn med badvattnet?

En intensiv debatt om en sådan politik har tagit fart. Det vankas kongress med andra ord.


Andra skriver intressant om detta här, här och här.

2 kommentarer:

eva hedesand lundqvist sa...

Varför inte börja följa debatten och diskussionerna inom Broderskapsrörelsen och manifestet inkl. riktlinjer.

Jag tror inte vi är så tråkiga som den här undersökningen ger vid handen. Debatten och diskussionerna går höga i partiet och inte minst på gräsrotsnivå.

Det finns många tankar och ideer i partiet. Det handlar bara om att komma loss och marknadsföra dem.

Anders Nilsson sa...

Visst är det så Eva, debatten är livlig, och inte minst inom Broderskapsrörelsen.

Jag tror att vi har två problem: för det första når vi inte ut utanför partiet med att debatten är livlig och för det andra, vi koncentrera debatten på frågeställningar som inte drar med sig folk.

Pratar vi om friskolor så pratar vi om vinsten, vi fastnar i en diskussion om principer inte om kvaliteten, vi kommer inte till att göra det tydligt vad vi vill med alla våra principer. Och då är det tyvärr kört för oss bland många väljare.