Uff då, det har inte varit någon rolig vecka för en sosse, för att säga det milt. Och ändå så tänker jag låta statsministerkandidatens bostadsbidrag ha sin gång. Vis av andra skandaler så brukar en viss tid mellan löpsedel och fördömande tjäna sans och förnuft. Men visst är det illa. Inte blir det bättre av när man läser om en privat skola i Täby, som verkar planera för att sticka med pengarna. Pengar som skulle ha gått till skolmiljö, läromedel och behöriga lärare. Nä fy tusan.
Man borde prata politik i stället. För mig, som vill att ungdomar, äldre och invandrare ska få jobb, att kvinnor ska få bättre betalt och mera heltidstjänster, att flera män ska söka sig till de typiska kvinnoyrkena, ökad jämlikhet kort sagt, då får jag söka mig till utredningssverige, ni vet, tjocka rapporter i nedladdningsbart pdf-format. Där finns det fakta och spännande vändningar på verkligheten, det som borde ligga till grund för politiken. Inte så sällan får man sina föreställningar motsagda, ett enkelt diagram öppnar ögonen för andra sanningar och andra möjliga synsätt. Att sitta fastspikad på en ideologisk bönepall är inte någon idealisk position.
Jag fann och läste en rapport från IFAU, som skall utläsas som Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utredning, en fristående myndighet som gör studier av hur politikernas beslut får arbetsmarknadspolitisk effekt. Den senaste jag läste heter ”Konkurrens och sysselsättning” och undersöker effekterna av konkurrensutsättningen av fem branscher; taximarknaden, förskolan, skolan, hemtjänsten och restaurangbranschen. Generellt så visar rapporten att färre konkurrenshinder skapar högre sysselsättning, framförallt hos unga, äldre och utlandsfödda. Hoppsan, var det inte några av de viktiga politiska målen, mycket återstår men likafullt.
Antalet sysselsatta män och unga inom förskolan är högre i regioner med fler privata etableringar, men att löneökningen i första hand kan ses i de offentligt drivna förskolorna. Andelen sjukskrivna, framförallt långtidssjukskrivna, är väsentligt högre i de offentligt drivna förskolorna. För de utbildade förskollärarna däremot så sjunker sjukskrivningarna, och utredningen antar att det beror på att bättre arbetsmiljö har blivit ett konkurrensmedel för att få dessa som anställda.
För skolan gäller samma positiva sysselsättningseffekter, antalet sysselsatta ökar där privata skolor etableras. Detta gäller särskilt för manliga, utlandsfödda och yngre lärare. Här finner man också löneökningarna främst för de offentligt anställda lärarna. Medan de kommunala skolorna har fler sjukskrivna.
Resultaten upprepar sig när man betraktar hemtjänsten. Dessutom kan man se rörelse mot fler heltidstjänster för kvinnor och äldre och de med en relevant utbildning. Hög privatiseringsgrad ger högre löner för de anställda i offentlig hemtjänst. När det gäller sjukskrivningar så upprepar sig mönstret- de offentliganställda är oftare långtidssjukskrivna och skillnaderna tenderar att öka med tiden.
Genomgående visar också rapporten att högre mera relevant utbildning är den viktigaste faktorn när det gäller lönebildning och bättre hälsa inom välfärdssektorn där det offentliga monopolet utmanas av konkurrensutsättning. De offentliga arbetsgivarna har uppenbarligen mycket att lära.
Och det handlar ju inte om ”privatisering av den offentliga sektorn”, det vore löjligt att karaktärisera en situation där det offentliga driver 89% av verksamheten som annat än ett offentligt monopol. Nej det handlar om fördelarna med konkurrensutsättning. Under förutsättning givetvis att marknadens aktörer, köpare och säljare, beställare och utförare är jämnstarka parter på en gemensam marknad, detta den svenska modellens signum.
Blev då en nedstämd sosse gladare av detta? Det verkar ju motsäga hela den socialdemokratiska retoriken, med krav på mera sysselsättning och mindre privat verksamhet i offentlig sektor, eller ”stoppa privatiseringen” som det käcka slagorden brukar formuleras för att samla de rättrogna.
Jo, faktiskt jag blev lite gladare, jag blev gladare för att det ser ut som att några av de politiska mål som jag har gemensamt med mitt parti tycks uppfyllas. Fler unga, fler äldre och utlandsfödda får jobb, fler kvinnor får heltid och alla verkar kunna välja en arbetsplats med bättre miljö och mindre risk för långtidssjukskrivning.
Och jag vet att det finns många socialdemokrater som delar min uppfattning. Verkligheten har en sinnrik förmåga att övertyga, men då måste man lämna de ideologiska glasögonen hemma och ge sig ut i det okända, vara beredd att bejaka sanningen. Och vips är politikens kärna flyttad långt bort från de sumpmarker som gödslas av chokladbitar, bostadsbidrag, radiolicenser och annat medialt snask.
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om politik, offentlig sektor, konkurrens, privatiseringar, sysselsättning, arbete, Håkan Juholt, socialdemokraterna,
5 kommentarer:
det känns aningen vinklat vad du skriver. varför ska man förvånas av att folk som lättare blir stressade, som kanske inte har den bästa hälsan, inte äventyrar sig ut på det privat drivna? känns allt annat än övertygande att hundra prosent privat skulle vara bättre än hundra prosent offentligt. vi ser ju hur det går i USA.
dessutom visar ju all statistik att betygsskillnaderna ökat rejält med marknads- och privatiseringslogiken inom skolan och att genomsnittet är dåligare nu.
kanske är det så att du en gång i tiden var anhängare av de förändringar man gjorde i riktning av en offentlig sektor mer och mer styrd av marknadslogik och en privatisering av offentlig sektor till och med där man inte kunde vänta sig någon tillräcklig konkurrenspotential för att pressa ner priserna, och nu ideologiskt driver och vinklar nutiden till fördel för det S gjort sedan början av 90-talet (när partiet slutade vara en framåtrörelse och makten började gå före allt annat).
Dock ger jag dig rätt i att verkligheten har en sinnrik förmåga att övertyga, dock inte på samma sätt; i takt med att S-medlemmar blivit allt mer konsumtionsorienterade och inlämmade i det kapitalistiska systemets medelklass, har framåtrörelsen stannat av, partiet allierat sig med det system det sade sig vilja förändra och M tagit S plats. Vi vet att Hitler tog makten efter att S i Tyskland fått ha den ett tag, genom att predika en allians mellan överklass och övrigt samhälle, vilket S hade kredibiliserat genom att till slut stödja vad de sade sig vilja ändra (alltså dekredibiliserat socialdemokratin), så att "kommunisterna" fick stå ganska ensamma i oppositionen mot nazisterna.
Nu ser vi att Alliansen och M lärt sig lite av det där.
Intressant att du skriver "alla verkar kunna välja en arbetsplats med bättre miljö och mindre risk för långtidssjukskrivning". tänk vad blind du och andra "socialdemokrater" har blivit...
M vid makten är en följdriktig utveckling av S-utvecklingen. Sedan lär den brutala historien göra att något annat väntar runt nästa hörn som en reaktion på denna utveckling.
Hej M.E. och tack för din kommentar. Jag är kankse inte överens med dig slla gånger men du är den typen läsare som läser inläggen innan adrenalinet flödar. Därför så får det mig att tänka till en och två gånger.
Nu läste jag utredningen enbart utifrån de arbetsmarknadspolitiska resultaten de ger. Kvaliteten är en helt annan sak och det har ju också visat sig i SNDs rapport att de inte går att mäta eftersom det inte finns relevanta mätdata. Där har du vinklingen. Men nu menar jag att de arbetsmarknadsrelaterade målen också har sitt eget värde. Jag tycker att det är viktigt att unga får jobb, att utlandsfödda och äldre (+50). Likaså tycker jag att det är bra att andelen män i kvinnodominerade yrken ökar. Och om man skall tala om kvalitet så är det ju de offentliga som kommer bäst ut, fler kvinnor får heltid i hemtjänsten, löneökningarna ser man främst i den offentliga verksamheten, utbildning värderas högre i offentlig verksamhet.
Det som jag däremot slås av är att dessa förändringar inträdde först efter att branscherna konkurrensutsattes. Och det är min nya kunskap, vilket givetvis får konsekvenser för vilka förslag jag kommer att främja och vilka jag kommer att bekämpa.
Verkligheten har som sagt en sinnrik förmåga att övertyga.
Det du pekar på Anders, att vi enbart vill tolka samhället ideologiskt, blir ofta så ensidigt. Det finns bara en väg till folklig makt. Offentligt drivna verksamheter. Istället för att inse, att inom ramen för offentligt finansierade verksamheter, kan det rymmas många driftsformer, som i högre eller mindre utsträckning, främjar medborgerlig makt.
Det händer under några korta snabba sekunder, att jag förstår vad Marx menade med, att ideologi är falskt medvetande.
Den gode Marx var förutseende, minst sagt, men med de ideologiska glasögonen på så silas hans visdom genom ett membran av dyngsur längtan efter hänförelse.
"du är den typen läsare som läser inläggen innan adrenalinet flödar"
det var snällt sagt tycker jag, även om jag hoppas ha bättrat mig. jag har asperger, och ibland händer det att jag tänder till och skriver på ett sätt som jag sedan kan ångra. såhär spontant på nätet kan jag ibland göra en höna av en fjäder. har man asperger gillar man att göra saker grundligt, gäller bara att man inte förhastar sig innan man gör det...
jag ger dig även en poäng för ditt inlägg där du riktar viss kritik mot s-bloggar, försökte själv få en blogg knuten dit en gång, men omöjligt, och sedan spärrades jag av från alla s-bloggar. det förstnämnda är väl ok, även om bloggen var tänkt att se saker ur S perspektiv, för jag är ju inte medlem och ej heller inte sympatisör (vilket de i och för sig inte kunde veta), men det andra tyckte jag var konstigt. jag tror detta har att göra med ett generellt problem i våra representativa demokratier som tyvärr urholkas (kolla grekland, det vi ser där är väl bara början).
Sedan det du säger måste ju ses i en kontext där man sett det offentliga för mycket som en kompensation för det som kapitalismen ställer till med, och då blir det fort att man helt enkelt bara lägger pengar där, lite som vissa katoliker tror det håller att ge katolska kyrkan pengar och så där.
I Skottland har man ju efter nationaliseringen av sjukvården sett precis motsatt tendens, alltså att mindre marknadslogik och mindre konkurrensutsättning resulterat i mer effektiv använding av pengarna i takt med att de ej gått till väldigt dyra konsulter osv., och vi ser ju hur privatiseringen i Norge och inslag av privatisering pch marknadslogik leder till lönekaruseller även i det offentliga som hyr in privata läkare osv. och på så sätt skenar kostnaderna iväg. aftenposten och andra tidningar i norge har haft en del om det där.
så det känns lite som dina konklusioner blir lite automatiska utifrån det som råder och har rått i sverige. konkurrensutsättning kan ha gett något, men det är också för att framåtrörelsen i det offentliga avstannat, och där har ju S bidragit mycket senaste åren. Socialdemokratin är ånyo mycket dekredibiliserad i takt med att partiet korrumperats av makten. Inte förvånande då att konkurrensutsättning och marknadslogik även inom det offenliga tycks vara en bra lösning. När S inte längre vill bygga fram ett alternativ, vara socialdemokratiskt.
Skicka en kommentar