Jag kan inte undanhålla er detta.
"Håkan Juholt är vår ledare i kampen för ett solidariskt samhälle, där alla ha lika människorvärde."
Det är rubriken på ett blogginlägg från Tord Oskarsson, s-bloggars flitigaste skribent.Testa med att byta ut Håkan Juholt mot Kim Jung il och det hela får en skrämmande dimension. Ibland brukar vi skylla på rubriksättarens överdrivna vilja att locka nyfikna, men vad sägs då om följande:
"Ju mer högertidningarna i Stockholm AB, Expressen, DN, SvD driver hetsjakt mot Håkan Juholt ju mer övertygas vi S ute i landet, som inte vill ha en elitistiskt kapitalism att vi ska ge Johult allt stöd för att han ska kunna vara den ledare som leder en utveckling mot ett solidariskt samhälle, där har lika människovärde."
Jag kan se framför mig hur Härnösands alla tusentals barn med sina fyrkantiga pappark hårt hållna i skälvande barnahänder och med små röda skarfar runt halsen där de marscherar upp på stadens fotbollsarena och under glada sånger till hans ära skapar en bild av den älskade ledaren. Allra gladast är den lilla tös från Älandsbro som fått äran att utgöra den älskade ledarens näshår.
Stackars Han Ju Holt.
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om fanatism, elitism, lydnad, politik, politiker, bloggare, socialdemokraterna,
2 kommentarer:
Inlägget i övrigt innehåller för säkerhets skull ett antal (inklippta från annan källa) väl inövade floskler: "massarbetslösheten", "barnfattigdom", "överklassens växande rikedomar" - och så vidare. Så pass. Vad det nu har med den senaste tidens Juholtska klavertramp att göra?
Jag vet inte hur länge man räknar med att behålla några sympatisörer som värnar om sin intellektuella heder. Men sånt kanske inte spelar nån roll längre. Vad vet jag, och kanske att jag inte längre bryr mig om att veta det heller.
Massarbetslösheten i Sverige idag uppgår till 6,5 %. vilket är lågt i en internationell jämförelse, men oerhört högt för Sveriges del, sett över en 40-årsperiod.
Arbetslösheten är ett tecken på hur ojämlikheten biter sig fast i vårt samhälle. Människor sorteras ut från arbetsmarknaden inte bara i brist på kompetens utan också i högsta grad på grund av kön, etnicitet och ålder.
Ojämlikheten är det enskilt största samhällsproblemet i Sverig idag. Barnfattigdomen eller fattigdomen pendlar i Sverige kring 10% och har så gjort sedan länge, idag är den 11% , i mitten av 90talet var den uppe och vände kring 20. Sett till individer så visar undersökningarn att de befinner sig i det här stadiet av fattigdom under några år och sedan ersätts de av andra.
Att överklassens rikedomar växer är ovedersägligt men samtidigt så är den största förändringen på välståndsområdet att sedan 1990 så har grupperna Mycket välstående och Välstående växt från en andel på 15% av befolkningen till över hälften idag.
Jag vet inte om det var detta som Oskarsson avsåg med sina skrivningar.
Skicka en kommentar