tisdag 18 oktober 2011
Från mörkret sträva vi mot ljuset. Om mörkermän och sanningssägare.
Socialdemokratins förtroendekris är ovedersäglig. Och vi står inför ett vägval. Antingen visar vi öppenhet och vilja till förändring eller så lägger vi locket på och börjar mörklägga.
Mörkläggning är en militärtaktisk åtgärd, man täcker alla fönster, släcker ljuset och stänger om sig. Man försöker få fienden att rikta elden mot ett annat håll.
Och mörkerläggning fick vi. Under baneret med texten Mediadrevet, kommer mörkläggartrupperna in på banan, beväpnade med mörkläggningsduk och dito tejp. Fokus skall flyttas från själva handlingen, ett orättmätigt uttag av bostadsersättning, till formaliteter, blankettens utformning.
Först ut är en bloggare vid namn Viktor Tullgren. Han vill föra i bevis att Juholt är oskyldig och saken handlar om otydliga ansökningsblanketter och obefintliga regelverk. Jag reagerar skarpt, lagen finns där, regelverket och föreskrifter är där och de kan inte misstolkas. Jag påpekar det och tror i in naivitet att Tullgren ska korrigera sin skrivning. Men det motsatta sker, han anklagar mig, han förnekar föreskrifternas existens trots att länkar och texter ju finns på riksdagens hemsida. Han försöker dra min heder i smutsen och hävdar att han vet att jag inte gillar Juholt. Tullgrens bloggpost får stort genomslag och plötsligt kommer allt att handla om ansökningsblankettens utformning.
Mörkläggarna lägger också upp en annan front, konspirationsteorin. Främste vapendragaren där är den notoriske Daniel Suhonen. Skolad i sektsamhällenas organisationslogik beskriver han i en brett anlagd attack en konspiration iscensatt av ”den nyliberala högerfalangen” inom socialdemokratin, ett klassiskt trick där man fäster en kletig sörja på sin motståndare för att stoppa någon som kunde tänka sig att närmare lyssna till argument. Avståndstagandet är viktigare än självständig reflektion och eftertanke.
Efter fyra dagars storm ser vi nu tydligt hur mörkläggarna formerat sig. De utgör en osalig blandning allt från yttervänsterföreträdare för partier som i vanliga fall ser socialdemokratin som samhällets fiende nummer 1 till försvarare av ledarkulten som väl snarast minner om extremhöger av 30-talssnitt. Under några dagar dominerar de debatten. Deras tes tycks vara att Juholts förståndsgåvor är otillräckliga för att läsa och förstå ett enkelt regelverk.
Chefsåklagare Björn Eriksson lägger ner förundersökningen. Och mörkläggarna ser hans beslut som en bekräftelse på sina teser. Björn Eriksson är en åklagare som gjort sig känd för att lägga ner förundersökningar som gäller makthavare. För något år sedan hamnade han i rampljuset när det visade sig att av 478 anmälningar mot poliser så lade han ner 477. Själv beskriver han sin insats i Juholts fall som en enkel sak, snabbt hanterad genom ett timslångt samtal med företrädare för riksdagens kansli. Han menade att inga tydliga regler fanns, då en person på kansliet hade antytt det.
Dessutom menade han att det förekom olika praxis bland ledamöterna. Ersättningen för övernattningsboende i egen bostad nyttjas av 30 ledamöter, 3 av dessa tar ut full ersättning trots att de delade bostaden med annan person. Eriksson sluter sig av detta till att det förekommer olika praxis.
Precis som det förekommer olika praxis i din lokala Konsumbutik, det övervägande flertalet betalar för sina varor, några gör det inte, de snattar. Med Erikssons logik så skulle det då förekomma olika praxis och därmed vara omöjligt att lagföra snattarna eftersom det inte uttryckligen står på entrédörren att alla varor skall betalas i kassan och att snatteri är förbjudet.
Lagar och regler finns redovisade på riksdagens hemsida om han hade brytt sig. Men det verkar som att han hade bestämt sig på förhand.
Och här kunde saken ha stannat om inte Juholt själv och Jämtin fört åter saken till det det gäller; att Juholt har tagit emot för stor ersättning för sitt boende. Och Juholt inledde sin rundresa i landet med att inför ett hundratal medlemmar i Sundbybergs Arbetarekommun be om ursäkt för det han genom sitt slarv har ställt till med. Inget tjafs om blanketter och konspirationer.
För socialdemokratin så är öppenhet enda vägen framåt. Mörkläggning kommer aldrig att återupprätta ett förlorat förtroende. Det kan bara en öppen redovisning för hur oegentligheter och privilegiefusk skall förhindras i framtiden göra. Det handlar om hur vi är jämlikhet i vardagen, i praxis för att använda chefsåklagarens språkbruk.
Johan Westerholm skriver klokt om socialdemokratins framtid.
Per Wirten skriver att Juholtaffären inte är slut.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Viktor Tullgren, Daniel Suhonen, Håkan Juholt, socialdemokraterna, politik, mediadrev, mörkläggning,
Etiketter:
Daniel Suhonen,
Håkan Juholt,
mediadrev,
mörkläggning,
politik,
socialdemokraterna,
Viktor Tullgren
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar