Aktivitetsersättning. Sug på det ordet. Visst låter det ganska OK, man får en ersättning för att man deltar i någon form för aktivitet. Ordet får mig att tänka på äldre tiders AK-arbeten eller beredskapsjobb. En samhällsnyttig aktivitet i väntan på att skaffa sig ett jobb med lön och fackförening och gemenskap. Tvärtemot det gamla skamfulla förtidspensionen. Skamfullt och skamfullt, jo skamfullt var det väl bara när man blev förtidspensionerad för att man inte klarade av att fixa ett jobb, inte om man var sjuk eller så. För vem ville bli pensionär vid 20? Latmask var den sociala domen. Då är det härligt att vi har en stat som tar i med kraft. En nollvision för förtidspension. För det har man haft och faktiskt också fullbordat. Det finns inga förtidspensionärer längre!
Vad gjorde man för att utplåna denna skymf för den unge medborgaren? Inrättade man arbeten, skapade man smidiga utbildningsvägar, praktikplatser och personlig uppföljning? För det handlade ju trots allt bara om 7000 ungdomar år 2003. Nja riktigt så gjorde man inte. Så vad gjorde man? Jo man tog helt enkelt och avskaffade begreppet förtidspension och ersatte det med aktivitetsersättning. Simsalabim. Den förtretliga förtidspensionen var väck, och in på banan träder,..... (trumvirvel)..... får jag be om största möjliga tystnad.....Aktivitetsersättningen!! Ett balansnummer på slak lina i världsklass. Och nu ligger vägen öppen för handlingsförlamade politiker. Allmosan har ersatts av en ersättning och drönartillvaron av aktivitet. I retoriken vill säga.
Visst har det totala antalet sjunkit men inte när det gäller ungdomarna. Sanningen är den att på 8 år har antalet unga förtidspensionärer ökat med 80%, från 7 till 13 tusen. Min kommun, Tanums kommun är på 13000 innevånare, så jag kan ana storleken på fadäsen. I ett accelererande tempo skickas unga människor ut i en tillvaro där ingen förväntar sig något av dem. Och inte heller är det ”de självförvållade”, latmaskarna, som skickas ut. Nej det är i huvudsak de besvärliga, de med diagnoser, alfabetsmänniskorna som städas undan. Ett diskriminerande samhälle har sina paria.
Vi vet sedan tidigare att staten misslyckats med att skapa drägligare förhållanden för de funktionshindrade. Människor diskrimineras av olika orsaker, etnisk härkomst, kön och funktionshinder. Nu skall de besvärliga i allt högre grad ställas utanför samhället genom förtidspensionering. Ja jag kallar de förtidspensionering, för det är precis det som det är.
Den borgerliga alliansen lovade att stoppa den socialdemokratiska regeringens utanförskap. Och man har misslyckats kapitalt. De statsbärande partierna, oavsett regering, lovar runt men håller tunt. I förvaltarskapets namn så finns det inget utrymme för förändring eller omdaning av den stat som blivit sitt eget främsta värn. Och vart fjärde år legitimeras denna väktarstat i allmänna och demokratiska val. Vad betyder då 13000 svikna förhoppningar? Vad betyder 13000 misslyckade beslut? Vad betyder då 13000 människor som ingen väntar sig något av?
Jag säger bara: Vilken skitregering!
Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om utanförskap, aktivitetsersättning, förtidspension, diskriminering, politik, borgarna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar