lördag 8 augusti 2009

Om Jämtin och vinsterna, om spik i foten och rena osanningar.


Carin Jämtin går i svaromål om vinsterna och friskolorna. Det är bra tänkt. Hon preciserar och vidareutvecklar, men gör det så att det slutar med en tumme.

För det första, av de ca 90 miljoner som går till aktieutdelning så går omedelbart 30 miljoner rätt in i statskassan i form av skatt. Den riktiga summan som disponeras av aktieägarna är alltså 60 miljoner kronor. Och det förändrar inte den principiella frågan mer än på en punkt.

Nämligen, går de trettio miljonerna skattekronor direkt tillbaka till verksamheten?

I rimlighetens namn borde det ju vara så om man ska kunna förstå Kokks, Silfverstrands et consortes resonemang. Min fråga är retorisk. Självfallet går inte skattekronorna tillbaka till respektive skola och dess verksamhet. De går upp i statens samlade kassa och fördelas därefter enlighet med de övergripande politiska besluten. Så är det och så måste det vara. Möjligtvis kan man säga att det är rimligt att pengarna går tillbaka till skattebetalarna. Men det finns ingen garanti att de används till gemensamma nyttigheter. Jag kan garantera att Famnas undersökning skulle fått ett annat utslag om frågan istället löd: Tycker du att det är riktigt att vinst från friskolor skall investeras i krigsmaterielindustrin? Som man frågar får man svar.

Jag är ingen älskare av tanken på att skattepengar i form av vinst från skolor och privata sjukhem, delas ut till aktieägare. Men det är mer en fråga om anständighet. Jag sympatiserar helt med de frivilliga, icke-vinstdrivna företagen som organiseras i FAMNA. Men varför jag kan acceptera att vinstmaximerande företag kör mina barn till skolan, lagar deras lunchmat, trycker och producerar deras böcker, tillverkar deras bänkar och datorer, lägger deras mattor, monterar deras barnsäkrade fönster och dörrar osv, allt det som bidrar till att de får en bra, säker och empatisk miljö, men inte att deras lärare skulle ledas av en chef för ett lika vinstmaximerande skolföretag, det begriper jag inte. Är det så att jag utan att vara medveten om det är besatt av en föreställning om skola och omsorg som ideell verksamhet. Att historien om Florence Nightingale bestämmer mina känslor, att kvinnor, ja det handlar oftast om kvinnor, ska vårda och ta hand om oss utan snöda tankar på vinning, om den obetalde volontären som ledfyr?

För själva vinsten och dess fördelning var ju en välsignelse för samhällsutvecklingen när den kom. Inte så att den skapade något lyckorike, tvärtom klassmotsättningarna skärptes och blev ännu tydligare. Men tanken att vinsten från en verksamhet kunde delas ut, och investeras in en annan bransch, var en förutsättning för vårt moderna samhälle. Det var det feodala samhällets tvång, skråsamhällets begränsningar när det gällde användande av det ekonomiska överskottet, som gjorde att samhället stelnade. Ett samhälle där jordägarna bara kunde skaffa mera jord men inte maskiner, snickarmästaren kunde göra flera stolar och anställa flera snickare men inte lägga vinsten i att utveckla bättre svarvar osv. Med kapitalismens genombrott så kunde vinsterna från skogar och jordbruk läggas i utvecklandet av ångmaskiner för sågverken, järnvägar för transporterna, kanaler i stället för att omvandlas till ofruktbart jordinnehav. Av råvara blev industri. Det var bra.

Så att rikta sina politiska attacker mot vinsten blir till slut en spik i foten, den missar kärnan i frågeställningarna kring en bra skola. Att införa någon sorts system där överskotten från en verksamhet måste gå tillbaka till samma verksamhet skulle bara skapa elefantsjuka och stagnation.

Jämtins resonemang om lärartätheten visar det tydligt. Hon antyder att det finns en överensstämmelse mellan lärartäthet och kvalitet. Alla internationella undersökningar visar motsatsen. Norge har 8 elever per lärare, men når sämre resultat än Sverige i kvalitetsmätningarna. Finland däremot som har 15 elever per lärare presterar mycket bättre. Den kommunala skolan drivs med 11,8 elever per lärare medan friskolorna har 13. När når vi i så fall den ultimata kvaliteten? När det går 5 elever per lärare? 3? 0,5? Att resultaten skulle vara mycket sämre i friskolorna finns inga belägg för. Tvärtom! Så vad argumenterar Jämtin för egentligen?

Jo hon säger att det offentliga måste bli en mycket bättre beställare av välfärdstjänster, och där har hon rätt. Men resonemangen kring vinster i samma verksamhet är befängda. Och i ärlighetens namn så måste vi också sluta använda den rena osanningen, att överskott i offentlig verksamhet plöjs ner i den verksamhet som skapar dem.

Vi lever tack och lov inte längre i feodalismens Europa.


ps. att friskolor betalar moms, som kommunala skolor inte gör, är ju en annan fråga, men som bör tas i beaktande om man talar om kostnader och kvalitet liksom pengar tillbaka till det offentliga. ds

Andra skriver intressant om detta här och här och här.

16 kommentarer:

Britta Sethson sa...

Lite korta synpunkter sent på lördag kväll.

1) Fri etableringsrätt är väldigt kostnadsdrivande. För full valfrihet krävs att det finns tomma studieplatser och de kostar nästan lika mycket som om det fanns en elev där. Det är ett bekymmer. Detta slukar betydligt större summor än de där 90 miljonerna i aktieutdelning. Jag är därför för möjligheten till kommunalt veto för nyetablering av fristående skolor.

2) Jag tror iofs inte att det är vinsten i sig som är det stora problemet. Däremot: privatföretag som bedriver skolverksamhet minimerar en mycket viktig aspekt. Medborgarinflytande över skolans verksamhet minskar. Eleven får ett val mellan olika alternativ men möjligheten att påverka de olika alternativen minskar. Här måste vi hitta en bra modell för reell elevdemokrati och föräldraengagemang. Det skulle kunna lyfta den kommunala skolan.

3) Jag tror att ett av problemen med denna konkurrensutsättning är att skolan måste profilera sig för att sticka ut och locka till sig elever. Jag menar nog att det ibland inte tas tillräcklig hänsyn till läroplanen och för mycket intresse går till annat. temaveckor temamånader etc.... ibland förekommer tema terminer. Detta utan att det avsätts extra resurser..för de finns ju inte... för att se till att man verkligen penetrerar hela läroplanen. Eleverna har roligt men (kanske) på bekostnad av kunskapsinhämtandet (det är samma problem på universiteten att man döper om gamla kurser och gör nya för att locka studenter utan att tänka så mycket på innehållet)

Jag kan tänka mig att det senaste delvis förklarar varför det går så bra för finnarna eftersom de slipper den här konkurrenssituationen.


Ja detta är några av de problem jag kan komma på. Nyckeltalen säger inte allt det har du helt rätt i. Men man löser inte särskilt mycket med fri etableringsrätt och total valfrihet såvida man inte har obegränsat med pengar förstås.

Anders Nilsson sa...

Britta, tack för dina synpunkter. Tänk om vår ledande företrädare hade kunnat formulera sig så, vilken helt annan debatt vi skulle kunna ha haft.

Jag är ju i sort sett överens med dig på de här tre punkterna. Skolverkets förpliktelse att godkänna etableringar i samråd med kommunerna är ju ett intstrument för kontroll, men det verkar ju som om att det är trubbigt. Kan det ha att göra med att kommunerna är så att säga part i målet? Då måste avgörandet ligga på en annan nivå. Kan, det du också pekar på, stärkandet av elev- och föräldrainflytande vara ett sätt?

Att elev- och föräldrainflytandet minskar i alla skolformer är något jag pekat på i tidigare bloggtexter, och det gäller tyvärr inte bara de privata, utan i allra högsta grad även de kommunala och även för icke konkurrensutsatta skolor. Både genom kommunala dispositioner i budget och genom riksdagsbeslut som går emot föräldramedverkan i skolan. En skola med starkt föräldra- och elevengagemang är som natt och dag i jämförelse med en utan.

Slutligen, det finns en sorts interkommunal konkurrens idag på gymnasienivån som kan var fullständigt förrödande för kvaliteten. En kommun som inte kan erbjuda sina ungdomar utbildning tvingas betala stora avgifter till de kommuner där ungdomarna går, eller att själva erbjuda utbildning inom de attraktiva linjerna som media, idrott etc. De har ofta svårt att finna de specialkompetenser som krävs för att upprätthålla hög kvalitet. Vi får en massa undermåliga gymnasieutbildningar därför att kommunernas ekonomi tvingar fram ett val mellan pest och kolera.

Det här har ju inte med privata etableringar att göra utan är ett systemfel i den kommunaliserade skolan.

Men systemfel verkar inte ha lika stor vikt i debatten som mer spektakulära angreppsmål som giriga kapitalister och snuskiga entreprenörer. Det blir väl lättare att vara rumsren då kantänka. :)

Britta Sethson sa...

Ja det är rätt mycket sunt förnuft som saknas. Lätt att slå varann i huvet med plakat i stället.

Sitter själv som ledamot i gymnasie och vuxenutbildningsnämnden i Umeå. Vi har alltid elevrepresentant närvarande på sammanträdena. Bra tycker jag...

Ja vart tog Hem och Skola vägen????

Jag ska diskutera det där med föräldrastyrelser med våra ordföringar i skolmämnderna i Umeå när vi ses på repskapet i augusti. Jag tror att folk vill ha inflytande över sina barns skolor....

En annan anledning till att det går bättre för Finland som jag glömde är nog att det är fortfarande status att vara lärare där om jag har förstått det rätt. Finns nu ett spirande intresse i Sverige för detta. Kungliga VetenskapsAkademin har tagit initiativ till inrättande av lektorat på gymnasierna med rätt att forska. Kommer tre stycken i Västerbotten snart.... Inom naturvetenskapen då... men en bra början

Britta Sethson sa...

Ps

Fast jag tycker inte om det där med vinster i välfärdssektorn. Även om det inte är ett så stort problem som det blåsts upp till. Det sticker i ögonen på folk.

Är tyvärr ingen ekonom.

Men borde inte överskottet investeras i verksamheten i stället för att hamna i fickorna hos ägarna. Samma som att i en kommunal skola som bedrivs på intraprenad el liknande med föräldrastyrelse eller personalstyrelse borde få behålla ev vinst till nästa års verksamhet!

Eller en viss andel som i Umeå där förskolorna så vitt jag vet får behålla 50% av överskottet till nästa år. Resten går tillbaka till kommunen. (Det var i alla fall så när jag satt i socialnämnden!)

Om hela överskottet konfiskeras kommer det att ske väldigt mycket i december på utgiftssidan. Jag känner till ett företag som säljer tomma lådor till forskare när deras forskningsanslag håller på att frysa inne. Sen betalar företaget konferensresor till forskaren året därpå.... (Jag har aldrig gjort så men fått såna erbjudanden hehe)

marvi sa...

Det intressanta måste väl vara resultatet. Om någon kan driva en verksamhet billigare och effektivare med samma eller bättre resultat - har ni då något emot att denne tjänar lite pengar på det?

Någon tog exemplet rättshjälp. Er käre Bodström försvarar åtalade för statens pengar. Är det fel att hans advokatfirma går med vinst? Varför skall då inte en lärare, rektor eller barnmorska som öppnar eget också få göra det?

Ola Berg sa...

Att kunna välja mellan alternativ är ett av de starkaste instrument som finns för att stärka inflytandet.

Att sitta i styrelser ger mandat, men väldigt liten makt om man inte samtidigt besitter förutsättningarna för att utöva makten.

Till exempel makten att i grunden förändra de ekonomiska villkoren, vilket däremot en innovatör kan.

Så ett antal olika skolentreprenörer kan genom innovation realisera ett antal ordentliga alternativ, där varje alternativ för att kunna överleva måste vara signifikant bättre för en signifikant stor grupp.

Makten att kunna välja ett sådant alternativ ger betydligt större inflytande över möjligheten att få en bra skolgång, än en plats i styrelsen.

Och vill man ha totalt inflytande finns det ju faktiskt ingenting som hindrar att man skapar en egen skola.

Ola Berg sa...

Och: det enklaste sättet att bli av med skolor som tar ut övervinster är att välja bort dem.

Enkelt och kräver ingen reglering.

britta sethson sa...

Problemet är att en kommun inte kan välja bort en dålig skola. Det är elever och föräldrar som väljer och det är kommunen som måste betala. Sen när man upptäcker att undervisningen är undermålig och lektionerna lärarlösa och vill byta till ex en kommunal skola så har det ju redan flytit ut pengar till privat entreprenör och hans vinst

Ola, om du tror att allt går att lösa genom att släppa marknaden helt fri för allt så tror jag nog inte att du får så många med dig. Varför har jag diskuterat längre upp i kommentarsfältet.

Markus sa...

Britta skriver: "Jag kan tänka mig att det senaste delvis förklarar varför det går så bra för finnarna eftersom de slipper den här konkurrenssituationen."

Det kan väl ändå inte stämma? De dåliga resultaten jämfört med Finland ligger längre tillbaka i tiden.

Den svenska skolans moras dåliga resultat är en produkt av 60- och 70-talens skolpolitik och har inget med friskolereformen att göra.

Jag gick i skolan när det experimenterades som värst. Vad hade jag inte gett för att fått gå i en av de nya friskolorna istället...

Britta Sethson sa...

Nä, det är på senare år som resultaten i Sverige har sjunkit i de internationella studierna

Finländarna har nog alltid legat bra till.

Markus sa...

Britta: Jasså? FIMS 1964 och SIMS 1980 rankade Sverige bland de sämsta i matte. TIMSS 1995 visade på en stor förbättring.

Britta Sethson sa...

då har jag fel statistik i huvet
ska kolla snarast

Britta Sethson sa...

Nu har jag läst på lite.

Har tittat i Skolverkets PM
2009-01-29; Dnr 2008:3010
Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö.

Den som nuvarande regering beställde och Major Björklund vantolkade. Om den undersökning finns en del intressant att läsa här:

https://www.blogger.com/comment.g?blogID=5725185456123694084&postID=8420240381348424240

Så här står det bland annat i rapporten när man i generella termer diskuterar hur svenska elevers kunskapsnivå har utvecklats de senaste 20 åren:

- Sverige har för det första sjunkit i rangordningen mellan de länder som ingår i ett snävare och generellt sett mer krävande urval än de gängse. Denna sänkning är genomgående för samtliga undersökningar men är avsevärt mindre i PISA- undersökningarna än i IEA-undersökningarna PIRLS och TIMSS.

− För det andra beror inte försämringen enbart på att andra länder utvecklats mer positivt och ”gått om” Sverige utan även på att de svenska elevernas resultat i absoluta termer har försämrats, i matematik och naturvetenskap kraftigt men också i läsförståelse.

*****

Nu är det ännu inga katastrofala resultat. Inte alls i närheten av vad Björklund försökte inbilla svenska folket.

Under de senaste 20 åren har svenska grundskoleelever presterat resultat som ofta legat över de genomsnittliga resultaten i olika internationella studier. Resultaten i de senaste internationella mätningarna ligger på en genomsnittlig nivå eller över i förhållande till det totala antalet deltagande länder vid respektive mättillfälle.

****

Så jag vidhåller nog att Sverige har tappat mark i jämförelse med Finland under den tid som antalet fristående skolor har exploderat i Sverige. Det finns säkert såna som är bra. Men det finns alltför många som inte håller måttet. De medför också ökande kostnader i kommunerna som jag beskrivit ovan.

Vad som gällde 1964 känns för mig oväsentligt eftersom vi då hade ett helt annat utbildningsystem där bara ett fåtal gick vidare till högre utbildning.

Britta Sethson sa...

http://utsiktfranhojden.wordpress.com/2009/01/31/skolverket-ger-inte-alls-jan-bjorklund-ratt/


här var rätt länk det vart fel först

Markus sa...

Svenska skolans misslyckande beror snarare på att en ibland varit en flumpedagogisk lekstuga. Jag vet inte hur gammal du är, men jag har upplevt det själv. De ämnen man fick med sig något kunskapsinnehåll från var där man hade lärare som gav fingret åt alla nya läriplaner och SIA och allt vad det hette.

Sen har ju en forskningsrapport visat att inte bara håller friskolorna generellt högre kvalitet utan de stimulerar också den kommunala skolan att göra bättre ifrån sig.

Om man nu kan göra saker med bibehållen eller ökad kvalitet och till en lägre kostnad - är det då fel att man får tjäna pengar på det?

Eller är det bara advokater som skall få göra det och inte sjuksyrror och lärare?

Britta Sethson sa...

Ge gärna en referens till din forskningsrapport Markus! De siffror som jag har sett hittills visar att de fristående skolorna har lägre lärartäthet och färre behöriga lärare.

Kom också ihåg att de senaste två skollagarna har skrivits fram av moderater: Först ut var Britt Mogårds 1980 och sen Beatrice Ask 1994. Så om vi ska prata om flumskola så är det moderaterna som sjösatt den.

För övrigt är jag så pass gammal att har gått i Realskola.

Jag håller med dig om att vissa pedagogiska experiment kunde man klara sig utan. Jag skrev om det längst upp i min första kommentar. Men det har ingenting med läroplanen att göra utan att det utgått ett påbud från lärarutbildningen.

Ack ja.

För övrigt så skulle det var bättre att diskutera vilka krav vi ska ställa på utbildningsanordnarna i stället för driftsformen.

Medborgarinflytande, elevdemokrati, kvalitetskontroll, vem tar etableringsbesluten och på vilka grunder. etc