fredag 1 oktober 2010

Vad ska vi ha Netroots till?


Jag snubblade över artikel på Newsmill, en portal som jag skam att säga sällan besöker. Jag går inte så ofta på NK heller om man kan jämföra så. Där läste jag ett inlägg som handlade om bloggarna betydelse i valrörelsen i allmänhet och det socialdemokratiska nätverket Netroots i synnerhet. Eller snarare handlade det väl om en liten krets av bloggare, som de ansåg hade gjort en avgörande insats i valet. Avgörande på vilket sätt kan säkert diskuteras, det gick ju inte så väldigt bra för oss, för att uttrycka sig milt. Men i villket fall så väckte den mitt intresse, och det verkar den ha gjort hos andra också. Peter Karlberg från Södertälje skriver en personlig och skarp kritik av texten och dess upphovsmän.

Att bloggarna har betydelse i opinionsbildningen kan nog så vara, och visst såg man i den sista veckan hur en enstaka blogg förändrade debattens fokus. Men skribenternas beskrivning och värdering av bloggens betydelse är en insnävad syn på bloggens funktion. De ser den som en budskapsförmedling, en kanal för färdiga åsikter att distribueras, där ligger svagheten. Skulle utvecklingen gå i den riktningen så kommer det till slut att göra bloggen till en reklamkanal i nyhetsmolnet. Bloggen som fritt och otämjbart debattforum skulle släckas ner. Nu tror jag i och för sig inte att de någonsin kan klara det, med ambitionen är anmärkningsvärd.

Betraktar man Klamydiabrevets blogg om sin mor som budskapsförmedling, så förvandlas det till en politisk apell mot alliansen, "Rösta bort dom!", vilket den också var, men inte enbart. För läser man den som en debattartikel om våra välfärdssystems omänsklighet så kan det leda fram till en debatt om och verklig förändring av systemet. I en debatt om samhällets problem kan åsikter utbytas, erfarenheter samlas, den nödvändiga förändringen formuleras och till slut kanske kampen för denna förändring mobiliseras. Färdiga åsikter är inget annt än just det, färdiga åsikter. De har aldrig fått möta verkligheten. Något som för övrigt karaktäriserade alltför mycket av den socialdemokratiska agitationen i årets valrörelse. Däri ligger den stora skillnaden. Jag tycker nog att Erik Laakso pickar en del korn, inte så få heller i sin krönika i kulturridskriften Voltaire.

Bloggen borde var öppen och fri debatt, befriad från de slutnan mötesrummen. De tre skribenterna ger uttryck för den motsatta åsikten, och åtminstonde en av dem, Peter Högberg, ondgör sig över att borgeliga skribenter och media lägger sig i analysen av socialdemokraternas katasstrofval. Det är synd på goda skribenter och engagerade politiker, men inget nytt under solen. Vi har sett partipiskan vina förut. Och det får sina konsekvenser.

Jag tycker mig redan se en kraftig strypning av debatten i Netroots. Bara vissa utvalda får lyftas fram i eftervalsanalysen. Jag har här på min blogg publicerat ett par texter som rönt stor uppskattning även på Netroots popularitetslistor. Trots det anses de inte platsa på den särskilda blogg kallad Valanalys.se, som Netroots upprättat för att driva denna debatt. Här återfinns bara "de gamla vanliga" med samma åsikter och ett debattiver som hos en menighet i djup bön. Namnen känns igen från de, som inbäddade fick följa med och blogga från Mona Sahlins buss under lilla valrörelsen i maj. En och annan roookie dyker upp, som kvalificerat sig genom anslutning till "Åsikten".

Insnävning läser jag också bland många bloggare, och kan beskrivas som en pestmarkering av bloggare som får uppmärksamhet från borgerliga dito. Att skriva i borgeliga tidningar är per definition misstänkt osv. Avskildheten är den ultimata för den fria och öppna debatten tycks de mena. Åsiktsbrytningen är av ondo. Jag har varit medlem, (heter det så förresten) av Netroots sedan starten. Jag fann den sekteristiska och världsfrånvända s-info, en privatägd och kommersiell portal där socialdemokratiska bloggare, arbetarekommuneer och olika s-föreningar samlats ihop oförenlig med en fri och öppen debatt och lämnade den för det som jag upplevde som ett friskt och debattlystet Netroots. Vill man nu förvandla den också till en sekteristisk avkrok för menigsöverenstämmande?

Jag skulle önska att de ledande där stannade till, tog sig en funderare om detta verkligen är det som var avsikten och det vi vill med Netroots.

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

10 kommentarer:

Staffan Lindström sa...

Hej Anders,
för att komma med på analysbloggen är det bara att maila Johan Westerholm som admar den, johan.westerholm@greycat.se
En generell reflektion över ditt inlägg är att det är i den fria tanken debatten frodas men det är i den samlade kraften hos Netroots alla 700 bloggare som den kan göra skillnad. Det var så många som förstod att lyfta "Sveket" på Klamydiabrevet som troligen är en av årets viktigaste och helt säkert en av de mest intima och angelägna texter som kommit fram. Textens liv är intressant ur många kommunikativa aspekter men dess uppkomst och publicering är äkta och det är det som är styrkan.

Marika Lindgren Åsbrink sa...

Som Staffan är inne på - vem som helst av Netroots ca 700 bloggare är ju varmt välkomna att skicka in sin analys! Vilket ju står tydligt högst upp på valanalys.blogspot.com.

Skicka in din analys här: https://spreadsheets.google.com/viewform?formkey=dEQ5NzJ3a25weWxIMU1XeG5XbE9SWWc6MQ

öppet för alla!

Unknown sa...

Hej Anders
Som ovan kommentarer så är det bara att ta kontakt.

När du säger att jag ondgör mig över att den borgerliga sidan "lägger sig i" vår framtidsdebatt så är det mer ur den synvinkeln att de och ur de deras synpunkt vill styra debatten. Jag vill att vi själva ska äga frågan mer än vi riskerar att göra idag. Hoppas du håller med mig om att vi inom rörelsen ska äga dagordningen. Sedan ska vi ha en öppen debatt där vi bryter idéer för framtiden. Men vi får inte lämna ifrån oss dagordningen.

Anders Nilsson sa...

Det glädjer mig att rektionerna är så många och så snabba. Jag skall ta kontakt med Johan.

I själva sakfrågan så är det inget att debattera uppenbarligen. Jo Staffan skriver att 700 bloggare tillsammans är en styrka. Förvisso, men jag ifrågasätter att det skall vara själva målet. Når många bloggare tänder till på samma sak så uppstår något, men om vi satsar på att finna styrinstrumenten för detta så försvinner spontaniteteten och det förvandlas till politisk journalistik. Det är min poäng. När jag läste Klamydiabrevet så läste jag om en människa som hade hamnat i en ond cirkel av både den nya och den gamla s-regeringens bestämmelser. Som jag såg det så beskrevs ett ofullständigt system som ställde personen ifråga utanför samhället. Men frågans sprängkraft tömdes genom att allt fokus lades på Husmark-Perssons och den borgerliga regeringens ondska. Och den kom som politisk fråga utifrån in i det socialdemokratiska högkvarteret, som tidigare under valkampen avvisat frågeställningen, man överrumplades och kunde inte forma ett politiskt alternativ. Bloggens betydelse för detta är inte obetydlig.

Staffan Lindström sa...

Jag tror att ilskan mot Moderaternas ondska kommer att vara en av mina viktigaste drivkrafter de närmaste 4 åren. Jag tror inte vi behöver göra politisk retorik mot det som uppenbart är åt h-e.
Däremot ska vi vara väldigt ödmjuka med att erkänna att allt inte var perfekt före 2006 och inte heller kommer vara det 2015 men att vår grundläggande drivkraft är i det närmaste motsatt mot moderaternas.

Anders Nilsson sa...

Nej Peter jag tror inte att jag förstår dig. Jag förstår inte det där med ägandet överhuvudtaget. Om du menar att du önskar att socialdemokratin vore mera debattvillig så kan det väl stämma. Om du anser att den socialdemokratiska ledningen borde ligga i framkant och öppna för en öppenoch frimodig debatt, ja då kan jag hålla med dig. Men det är ju inte riktigt det du framför. Du och flera med dig undanber er inblandning, under valkampen fick väldigt många utstå för att de skrev debattartiklar som publicerades i DN, SvD m.fl., överhuvudtaget fokuserades det väldigt mycket på att borgeliga media favoriserade, styrde, opinionsinstituetn var mer eller mindre korrumperade etc etc. Förklaringen till den rödgröna motvinden söktes utanför de rödgröna själv. I stället borde vi ju söka i vårt eget arbete. Tid fanns under de första åren i opposition, men då verkade vi vara helt handlingförlamade och presenterade inga politiska alternativ överhuvudtaget. Och jag tror att mycket av den misstro som medborgarna visa vårt parti som ett parti för framtiden har sin grund i denna gammeldags demokratiska centralism.

Det är uppslutningen kring denna som jag misstror och den öppnande kritiken av samma förhållande jag saknar i ditt inlägg Peter.

Anders Nilsson sa...

Säkert Staffan, men det måste formuleras som en politik, en vision av ett samhälle som vi vill bygga. Det kräver mer av självkritisk granskning än något annat, eftersom det är vi som satt agendan under de senaste 80 årens samhällsbygge. Det är detta vi måste granska.

Skulle vi däremot vägledas av någon sorts demoniserande ideologi om den moderata onskan så kommer vi inte att hamna någon annanstans än i en sekterisktisk träsktillvaro.

Johan Westerholm sa...

Anders

Väl formulerat sista stycke i din kommentar till Staffan:

"Skulle vi däremot vägledas av någon sorts demoniserande ideologi om den moderata onskan så kommer vi inte att hamna någon annanstans än i en sekterisktisk träsktillvaro".

Däri tror jag du sammanfattade utmaningen bättre än de flesta. Och vi får se till att vi inte hamnar där. Om det är ok så kommer jag citera detta stycke, naturligtvis angivande av källa.

;)

mvh

Johan

Unknown sa...

Ja Anders jag vill att socialdemokratin ska vara mer debattvillig. Men inte i slutet på en valrörelse. Då är det val som ska vinnas. Efter val är förlorat eller vunnet så tar vi debatten. En av anledningarna till att vi förlorade valet var att många väljare inte visste var socialdemokratin stod och ett av orsakerna var att vi spelade upp en bild om att vara oense, om politiken, om våra ledare. Sann eller falsk ligger i betraktarens ögon. Vi vet att det finns spänningar inom moderaterna men under valkampen var det en enad front som stod mot oss.

Nu har vi chansen att få en bra debatt kring hur vi utvecklar vår politik så att den är anpassad för det nya samhälle som växer fram. Men det jag fortfarande tycker är viktigt är att vi som parti ska ta initiativet. ett exempel är NetRoots. Jag vill inte att den socialdemokratiska förändringsdebatten ska ske på de borgerliga ledar- och debattsidorna utan i en bredd diskussion med våra medlemmar och sympatisörer, nuvarande och de som lämnat oss, men även tänkta framtida. På det sättet ska vi äga frågan. Vi ska inte som socialdemokrater behöva springa och förklara förslag som kommer från den borgerliga ekokammaren. Vi har en sådan bredd inom arbetarrörelsen att vi ska själva kunna formulera oss så att borgarna för förhålla sig till oss och inte tvärtom. Det är här min kritik ligger.

Så avslutningsvis handlar det om för mig två frågor. Ett rent taktiskt i en valrörelse och sedan nu när vi ska ta tid till att formulera en politik frö framtiden med dess utmaningar.

Hoppas det blev tydligare :)

Anders Nilsson sa...

Helt överens med dig Peter. Vi kan ju inte ersätta den politiska viljan med käbbel. Vi har den ledning vi har valt om vi inte gillade den så fick likafullt gilla läget.

Men jag tror allvarligt talat inte att det var orsaken till förlusten. Om det var någonstans man mötte avoghet mot våra politiska ledare så var det ute bland vanligt folk.

Vi ägnade de första två åren i opposition till demonisering av regeringen, sedan samlades vi till en kongress som gick in med hela rådslagets alla tankar och möjligheter och kom ut med några allmängiltiga dokument som präglades av rädsla. Vi hade ett parti som öppet fronderade mot sin ledning i samarbetsfrågan och taktiskt drog undan mattan för Mona Sahnlin inför den första veckan av politisk debatt mot statsministern. Vältajmat och på klassiskt.

Just avsaknaden av grundlig analys och debatt 2006 gör mig kanske överkänslig när socialdemokrater idag åter förespråkar slutenhet och interneri.

Jag begriper inte varför du hänger upp dig så på vad borgana skriver. Jag skiter personligen i det, är det nåt vettigt, ja tack, annars, shit happens. Skriv på, säger jag, det är ändå vi som medlemmar som ska ta ställning till vad vi vill, och just nu ska vi inte säga nej tack till en enda synpunkt, även om den är usel.

Jag menar du är ju en klok karl vad jag förstår så lite bättre självförtroende kan du allt kosta på dig. :)