måndag 4 oktober 2010

Symboliken i den bilden är kuslig. Om det är parlamentarismen eller det socialdemokratiska partiet som förliser återstår att se.


Ska vi gå i samma fälla om igen! Samma idiotiska oppositionspolitik som förra mandatperioden. Den som så förfärande glasklart avvisades av medborgarna. Har vi inte lärt nånting och har partiledningen fullständigt förlorat lusten på politik. Som ankor i en ankdamm eller förvuxna bebisar i en sandlåda avkräver nu Mona Sahlin den borgerliga minoritetsregeringen regringsduglighet genom att utmana om talmansposten.

Den förre talmannen och socialdemokraten Björn von Sydow sa nej till detta brott på de parlamentariska traditionen och då lanseras Kent Härstedt, överlevaren från Estonia. Symboliken i den bilden är kuslig. Om det är parlamentarismen eller det socialdemokratiska partiet som förliser återstår att se.

Det finns bara en vinnare i den här striden och det är Sverigedemokraterna! Och givetvis den borgeliga alliansen på lång sikt.

För när det gäller en symbolfråga som talmannen, som ju sedan 40 år tillbaka har avgjorts enligt principen att det största regeringspartiet besätter posten. De enda undantagen har gjorts när borgerliga regeringar har låtit socialdemokratiska talmän sitta kvar.

Så varför vi tar strid i den här frågan, bryta en tradition och i upprört tonläge anklaga Reinfeldt för att var regeringsoduglig, Han gör det som alla, sägaer alla socialdemokratiska regeringar har gjort före honom. Varken mer eller mindre.

S ska driva en klar och konsekvent opposition och absolut komma bort från den förra periodens gnällande och fingerpekande som bara innebar tempoförlust i oppositionsarbetet. Men det verkar för mig som att vi nu anger tonen för de kommande mandatperiodens oppositionsarbete; precis som ed den misslyckade taktiken från 2006-2010, ska vi tydligen utmana borgerligheten på regeringsduglighet.

Har vi ingenting lärt? Ska vi gå ytterligare fyra förlorade år till mötes? Vi förlorade förra gången och vi kommer att förlora den här också om vi väljer att gå den vägen.

Det är inte den borgerliga regeringen som är samhällets största problem, det är ojämlikheten, inskränkningarna i den personliga friheten och integriteten, det är välfärdssystemens otillräcklighet och omänsklighet, fattigdomen, arbetslösheten.

Det är inte för att de är odugliga att regera som de ska bort utan för att de är så förbaskat skickliga på att genomföra detta borgerligt politiska program och få stöd för det.

Det är fullkomligt absurt.

ps. med facit i hand så kan jag notera att tävlingen om absoluta lågvattenmärke än en gång vanns av: Monica Green Sverigedemokraterna stödparti till regeringen på Twitter i samma minut som omröstningen var klar.
ds.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant Läs också Fritt ur hjärtat och Stig-Björn Ljunggrens bloggar.

Inga kommentarer: