Allt sedan LO i mitten på 1970-talet satte ner foten och vägrade acceptera arbetskraftsinvandringen har svensk socialdemokrati drivit en politik som går ut på att de som redan är i landet ska ha jobben först. Den politiken fick också stöd i Palmes dokumenterade avoghet mot invandrade arbetare. Han misstänkte dem för att skapa oro och sprida samhällsomstörtande propaganda bland svenska arbetare, bland annat i malmfälten och industrin. I en tid då Sverige skulle omvandlas från ett land där varje familj skulle kunna försörja sig på en lön till ett land där alla skulle arbeta för byggandet av den starka staten så fanns det inte plats för invandrade arbetare längre.
Den politiken är ett gigantiskt misslyckande. Den har lett till mer arbetslöshet, mer diskriminering, mer främlingsfientlighet. Och sett i ett globalt perspektiv till mindre solidariet och en sämre välståndsutveckling än i andra länder. Jasenko Selimovic och Cecilia Malmström skriver om detta i dagens GP. Det finns all anledning att behandla de två folkpartisternas resonemang med större seriositet än som det görs bland vissa socialdemokrater.
Den gode Claes Krantz verkar ha fastnat i sitt eget mantra: "Allt för ett maktskifte." Det är inte säkert att en okritisk hållning till sin egen historia tjänar den ambitionen. Minst sagt.
Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om invandring, facket, arbetslöshet, regeringsskifte, Jasenko Selimovic, Cecilia Malmström, EU, arbetskraftsinvandring, valet 2010,
13 kommentarer:
Klockrent!
Håller med om nästan varje ord utan att veta var du annars står politiskt. Dags att riva upp Palmes martyrskap.
Jag har den största respekt för Palme som person och politiker, vilket inte innebär att jag erkänner vare sig martyskap eller helgonförklaring. Att en person samtidigt är en stor internationalist som han misstänkliggör invandrad arbetskrafts "skadliga inflytande" över svensk arbetarrörelse är ett tecken på att han var en människa.
Ja LO har alltid varit misstänksamma emot kommunister. Jag kan se det som hände i mitt förbund. Kommunisterna rensades ut och de med positioner var alla medlemmar i SAP.
Kan så vara, men det är ett ganska stort och dramtiskt steg att gå från "kommunister" till "invandrare". Även för en från (s). Hoppas jag. Med tanke på den stora tystnad som råder i deras kretsar så kan mna ju börja fundera.
Alltid intressant att läsa det du skriver. Med allt ensidigt bloggande hos nätrötterna är det uppfriskande att läsa en socialdemokrat som vågar tänka utanför ramarna och problematisera socialdemokratiska ståndpunkter och åsikter.
Låt oss då se närmare på den tes som drivs i artikeln: ”För den akademiska forskningen står det utom allt tvivel att Sverige och Europa måste ta sig an denna jättelika demografiska utmaning.”. Tittar man närmare på vad den akademiska forskningen faktiskt säger så stämmer dock inte detta!
”Den demografiska bomben är en myt. Visserligen ökar antalet äldre över 65 år. Men den yrkesverksamma grupp som ska försörja oss har mer eller mindre varit konstant sedan mitten av 1700-talet.
- Vi måste vara väldigt kreativa med statistiken för att få fram den här bomben, säger sociologiprofessor Lars Tornstam vid Uppsala universitet.
Han tillbakavisar bilden av att det svenska samhällets åldersstruktur innebär att vi går en dyster framtid till mötes.”
(UNT 2007-03-07)
”… Föryngringseffekten på landets totalbefolkning av invandring är ganska liten. Exempelvis har invandringen till Sverige under efterkrigstiden endast obetydligt verkat återhållande på den åldringsprocess som ändå skett i Sverige. Samma sak gäller framtida invandring. Om vi med hjälp av framtida invandring skulle konstanthålla kvoten mellan antalet förvärvsarbetande och antalet åldrings och förtidspensionärer krävs en orealistiskt stor invandring …”
Länk
Så det finns vare sig starka demografiska skäl eller välfärdsskäl för arbetskraftsinvandring. Anledningen till att en del politiker förespråkar detta får man nog misstänka är att man då, högst tillfälligt, slipper ta tag i den obehagliga frågan om höjd pensionsålder. I längden är det inte hållbart att hålla fast vid en pensionsålder som bestämdes vid en tid då medellivslängden var betydligt kortare än den är idag. Om medellivslängden är t.ex. 70 år så är det högst rimligt att människor går i pension vid t.ex. 55 år, men att hålla fast vid den pensionsålder då medellivslängden ökat till 85 år är INTE hållbart! Men vilken politiker skulle våga föreslå en höjd pensionsålder? Skall man vinna röster är det en sänkning man skall förslå! En tillfällig lindring kan då uppnås genom att importera arbetskraft i produktiv ålder, men det förvärrar bara problemet på sikt eftersom alla ju blir gamla och skall pensioneras någon gång. Man skjuter bara problemet framför sig till kommande genrationer, var ligger ”solidariteten” i detta?
Däremot finns det ju ANDRA argument för arbetskraftsinvandring, i ett globalt perspektiv är det något som antagligen kommer både utjämna och öka det totala välståndet. Men för västerländsk ”vänster” är det mycket problematiskt eftersom det kommer öka ”klyftorna” och det är just den del av ”arbetarklassen” här som har relativt okvalificerade arbeten som kommer vara de riktigt stora förlorarna på en sådan utveckling. En kraftig utbudsökning av arbetskraft kommer ju i praktiken innebära både sänkta löner och sämre anställningsförhållanden i en fungerande marknadsekonomi där utbud och efterfrågan styr. Vilken ”vänster”-politiker kan rent ut säga till sina väljare ”Ni får i solidaritet med våra bröder och systrar i mindre utvecklade länder acceptera att de kommer hit och konkurrerar på arbetsmarknaden. Ni kan förvänta er betydligt sämre tider men det är det pris ni solidariskt får vara med att betala för att vi skall kunna erbjuda dessa ett betydligt bättre liv än vad de kan få hemländerna!”.
Vinnarna kommer i första hand vara de som har högre utbildningar med en internationell arbetsmarknad, det handlar om ett relativt litet antal människor med kvalificerade, internationellt efterfrågade utbildningar inom främst medicin, teknik och naturvetenskap där det råder brist. Denna kategori emigranter är dock snarast de som kommer att lämna Sverige, inte komma hit, när våra konkurrentländer ju erbjuder oändligt mycket bättre förhållanden för dessa. Skall Sverige behålla och lyckas locka hit denna kategori måste vi erbjuda dem internationellt konkurrenskraftiga villkor och det kommer innebära då innebära rejält ökade ”klyftor”. Den andra kategorin vinnare på en global arbetsmarknad kommer vara fattiga och outbildade i underutvecklade länder för vilka ett arbete i västvärlden, även under förhållanden som nu anses oacceptabla, ändå kommer att innebära en rejäl standardhöjning jämfört med förhållandena i hemlandet. Frågan är mer vilken arbetsmarknad man vill ha? Man kan naturligtvis försöka sig på diverse planekonomiska tricks för att förhindra att ”svenska arbetare drabbas”, t.ex. genom att kräva att det är facket som skall bestämma både löner och arbetsförhållanden och inte den globala marknadens efterfrågan och utbud. Det är dock bara ett annat sätt att säga att man inte vill ha hit världens fattiga och outbildade eftersom deras enda konkurrensfördel är ju just att de är villiga att jobba hårdare, under sämre förhållanden och för lägre lön.
Tack Roger för din uttömmande kommentar(-er). Du pekar på något mycket viktigt, själva mytbildningen kring invandringen, den konstruerade nyttoargumentationen. Sverige bör vara öppet för migrationen. Jag har på andra ställen talat om att historiens "payback-time" är inne. En värld som regererats efter koloniala principer kommer en gång att få betala tillbaka för de uppoffringar som den koloniserqade världen gjort för västerlandets välstånd. De återkomande kriser som världsekonmin har upplevt sedan 80-talet har fått kallas allt annat än det de i grund och botten är, en global strukturkris. Payback-time. Att en värld som strävar efter global jämlikhet kommer att rucka på de trångsynta nationella jämlikhetsmålen är utom alla tvivel. Vår del av världen kommer att få genomleva stora förändringar. Migrationen är bara ett uttryck för detta.
håll det enkelt. Det är bara en återupprepning av Romarrikets fall som inträffar.
Anonym, även om jag inte tror att historien någonsin upprepar sig, så ligger det ju mycket i erfarenheten att drömmen om världsherravälde aldrig har hållit måttet.
Anders N: Det är rätt svårt att inte ha respekt för Palmes persona; svårt att ha respekt för ex "nu rullar Palme i sin grav" som argument.
Har du möjligen ett förflutet eller tidigare intresse av vägval vänster, en socialdemokratisk och socialliberal gren inom (v)? Jag tror de förde liknande resonemang som jag hittat efter att ha läst 2-3 inlägg på din blogg.
Martin, Palmes roll i modern historia kan inte underskattas, värderas måste den göras kontinuerligt.
Skicka en kommentar