Vad är det som sker med den parlamentariska demokratin? I Sotenäs kommun vill man avveckla de politiska nämnderna i kommunen utom kommunstyrelsen (ks). Nämnderna ersätts med ks-utskott, där politiker och tjänstemän arbetar tillsammans. Samtidigt vill man minska antalet ledamöter i kommunalfullmäktige.
På heldagsmöten skall Kommunstyrelsen ägna förmiddagen åt information och föredragningar. På eftermiddagens offentliga del skall beslut tas. Förslaget ställdes först av (s) i opposition men antogs i modifierad form av den styrande alliansen. Allt detta skulle enligt (s) i Sotenäs stärka demokratin. Det ger ”helhetstänk” som oppositionsrådet Brit Wall uttrycker det. Man skulle bli bättre på att ta beslut.
Jag vet inte vad som ligger bakom det här, men att det är en radikalt annorlunda syn på det som vi traditionellt kallar parlamentarisk demokrati är säkert. Jag anar en en korporativ demokrati där det folkliga inflytandet och den demokratiska debatten kommer att minska. Vad vi ser är en utveckling bort från den folkvalda debatten, förslagställandet och beslutandet som underlag för nämndernas arbete, till en maktkoncentration i en kommunstyrelse som nu baserar sitt uppdrag på de föredragningar som tjänstemännen i utskotten har formulerat. Dvs de som verkställer skall också fatta besluten. Vi ersätter en traditionell parlamentarisk demokrati med en exekutiv demokrati, en besluts- och verkställighetsdemokrati vars legitimitet inte längre ligger hos de folkvalda. Dessa förvandlas istället till en sorts lekmanna-tjänstemän, som skänker ”demokratisk” legitimitet till tjänstemännens makt.
Detta diskuteras på fler platser än i Sotenäs. Partiernas svårighet att fylla de politiska uppdragen har efter att länge lett till mångsyssleri, nu lett till en brist på kompetenta politiker. Tjänstemanna-inflytandet över beslutsprocesserna har växt. Men i stället för att försöka råda bot på detta genom bättre partiarbete så tar man i Sotenäs steget fullt och gör missförhållandena till lag.
Jag kan ju se hur förtvivlat svårt man inom partierna har för att bryta mångsyssleriet. Succsessionsordningen, tronföljden är en ordning som värnas med näbbar och klor, här kommer inte vem som helst och gör anspråk, ålder och antal år i partiets tjänst är avgörande. Allt från förslagställande till valplattformskrivande är inordnat i ett osynligt system som bevakar tronföljden. Utmanare baktalas och misstänkliggörs.
Demokratins kris är partiernas kris skulle jag vilja påstå. Och då väljer parterna att gå i riktning mot den exekutiva demokratin, dvs färre politiker som jobbar i effektivare beslutsorganisationer. I stället för folkliga företrädare i politisk debatt får vi en korporativ struktur där de folkvalda förvandlas till lekmannaexperter, demokratiskt valda tjänstemän. Beslut och utförande förenas i ett. Och medborgareinflytandet reduceras till insyn en eftermiddag där kommunstyrelsen fattar beslut.
Intressant. Det skrivs här och här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, debatt, den starka staten, kommunalpolitik, lagstiftning, politiker, politik, offentlig sektor, värdegrund,
2 kommentarer:
Möjligen säger det mest om min brist på insyn in praktiskt politiskt arbete på kommunal nivå, men jag har lite svårt att se på vilket sätt den här förändringen gör vare sig till eller från vad gäller demokratisk insyn. De politiska nämnderna är nämligen inte folkvalda de heller. För vanliga medborgare utan partiengagemang är nämndpolitikerna helt osynliga. Nämndernas partisammansättning följer i förekommande fall proportionerna i det folkvalda kommunfullmäktige, men att ta det till intäkt för att nämnderna i sig skulle vara att anse demokratiskt folkvalda är nog att anta en väl optimistisk syn på den representativa demokratin.
Jag har inte tillräcklig kunskap för att ta ställning till förändringarna i Sotenäs, men jag har svårt att se just formen med politiska nämnder som särskilt skyddsvärd i dagens samhälle. På den tiden partierna verkligen var folkrörelser kunde man möjligen hävda att partierna gav nämndpolitiker en demokratisk förankring, men det argumentet har för länge sedan slutat vara giltigt.
Sant, nämnderna är inte direktvalda, men de är utsedda av fullmäktiga och är rena politiska församlingar. Nu försvinner de till förmån för utskott, som är blandad kompott tjänstemän/politiker underställd KS. KS är ju idag inget annat än ytterligare en nämnd. Så nog blir det en avsevärd förändring med tyngdpunkten förflyttad till en exekutiv funktion, bort från den parlamentariska.
Skicka en kommentar