Schweizarna tycker inte att moskéerna ska få ha torn. En bagatell kan väl tyckas. Men det känns inte så. När den här typen av, till synes, folkmening kommer till uttryck så kan man inte få bort känslan av att omröstningen egentligen handlar om något annat.
Att det inte handlar om stadsplanering och arkitektur utan snarare om att muslimers rättigheter i samhället måste inskränkas. Som om våra minareter på något märkligt sätt inskränker andra medborgares rättigheter? Vi muslimer klarar oss utan minareter, tusentals moskéer inhysta i källarutrymmen och gamla föreningslokaler vittnar om detta. Och folk verkar kunna leva med det. Men när vi bygger vår egna….? Då verkar allt förändras. Minareten är ju ett sentida tillägg til moskébyggnaden, som inspirerats av de kristna kyrkornas torn. För oss ett tecken att känna igen och identifiera oss med, men för andra uppenbarligen över gränsen för hur stor plats vi får ta i samhället.
Folkomröstningen i Schweiz är bara början. Krav på folkomröstning kommer att resas i land efter land i det fria och öppna Europa. Och folk kommer att kunna ladda alla sina rädslor, sin fruktan och sin oro i frågan om islamisk arkitektur. För det är ju det, som det handlar om. Vi muslimer har aldrig krävt att få bygga minareterna, vill vi så vi söker byggnadslov som alla andra. Precis som vi söker för att få bygga vår moskéer. Och där har vi nästa mål för rädslan. Förbjud byggandet av moskéer! Men vi har vår källare. Sedan blir det väl dom som står i tur för förbud. Och så vidare.
Det som smärtar är okunskapen, rädslan som grundar sig på okunskap. Rädslan för att förlora kontrollen. Som om vi bygger våra moskéer och minareter för att ta makten från våra landsmän.
Att man i Schweiz lägger folkomröstningen i anslutning till vår största högtid, Eid al Adha, Offerfesten, förstärker bara intrycket av okunnighet. En okunnighet som splittrar samhället i ett vi mot dom. Men även om det smärtar så känns det på något sätt inte som att det rör mig. Det hela verkar inte var mitt problem. Det verkliga problemet har väl Schweiziska Folkpartiet och deras vänner bland Europas nationalistpartier när de en dag skall stå till svars för sitt verk.
Vad var det han sa storumankillen? Skämmes, skämmes ta mig fan!
Andra skriver om samma sak här och här.
5 kommentarer:
J Hjärpe har sagt att minareter inte fanns från början. och han kan tycka vad han vill i vår demokati. Folkomröstningen var ett demokratiskt beslut, och demokrati är att respektera valresultat.
valfusk i Afghanistan respekteras,varför?
Det är svårt att diskutera med folk som inte vill diskutera, som använder argument som är tomma på logik. Det blir i slutändan så att man inte ens pratar om samma sak; ett filosofiskt gap uppstår. Nåväl... Det som @drottningen sa i sin kommentar, att det var ett demokratiskt beslut, är intressant. Jag undrar vad @drottningen tycker om Hamas, som klart vann de demokratiska valen i sitt eget land (eller "land"), men bara för att Israel och väst inte ville ha Hamas, kunde man alltså köra över ett folks demokratiska vilja och utesluta Hamas och palestinierna ur alla politiska diskussioner. Fint, eller hur? Ironiskt. Hyckleri på hög nivå. Vad mer kan man säga?
Respektabla The Telegraph räknar med att muslimerna ökar från 5 till 20 % till 2050.
Fördubbling på 20 år. Det skulle bli 40 % år 2070 och över 50% 2080.Detta pga hög invandring och nativitet.
Vill du ge den framtiden åt dina barnbarn?
http://klartexten.wordpress.com/2009/11/27/eu-20-muslimer-ar-2050/
Mina barn tillhör redan de 5 procenten. :)
Så där är det hela tiden. Förstår inte varför man drar en hel grupp av religiösa över en kam.
Men människan har alltid sysslat med religionskrig. Är det inte det ena så är det det andra.
I Rom förföljde man de kristna. I Irland är det katoliker och protestanter som slåss. Trettioåriga kriget likaså. Våra korståg till Finland var fasansfulla. Judepogromer har vi hört talas om--- i sin värsta form i Hitler-Tyskland.
Det handlar om makt.
Själv är jag kyrkolös. Klarar mig bra ändå. Tycker att det är så vidrigt att man förföljer folk utifrån deras tro.
Skicka en kommentar