precis som dinosaurerna så har de växt sig för stora och alltomfattande

Jag sitter och rensar skrivbordet från papper som har blivit liggande. Däribland mycket från den politiska verksamheten.

Jag uppbär ju det blygsamma politiska uppdraget som lekmannarevisor och då får man samtliga protokoll från den politiska verksamheten i kommunen hemskickat. Och läser man dom så framgår det att våra folkvalda har ägnat huvuddelen av sina nämndmöten, gruppmöten, fullmäktigemöten och kommunstyrelsemöten åt att avgöra huruvida Sten Olsson, Berga 2:17, ska få lov att gräva en ny brunn på sin gård, Gerda Person vill bygga en ny brygga, nån annan måla om sin dörr, andra sälja sitt hus.

Det är ingen hejd på vad man ska bestämma över. Man ägnar möte efter möte åt att behandla dessa frågor och på kommunhuset sitter tjänstemännen och bereder frågorna och verkställer besluten.

Detta är politiken som den ser ut idag, är det konstigt om folk tröttnar, eller snarare dör på sin post och ungdomen flyr? Då spelar det ingen roll om man spelar Springsteen i pausen eller lottar ut fruktkorgar till kaffet. Det är själva den politiska gigantonomin som dödar politiken; precis som dinosaurien så har den växt sig för stor och alltomfattande.

Det är historien om samhället som blev till en stat.